Under måndagen mötte Marcus Ericsson, Sveriges nye Formel 1-förare, ett samlat mediauppbåd vid en presskonferens i Stockholm.
Ericsson svarade på frågor om sitt nya kontrakt med Caterham-stallet, och kom snabbt in på förra veckans inledande försäsongstest i Jerez – ett test där flera av teamen direkt stötte på stora problem i kölvattnet av det nya reglemente som introduceras i tid till årets säsong.
– De nya reglerna är väldigt komplicerade, förklarade Marcus. Jag körde totalt 11-12 varv på två dagar, och när jag väl var ute på banan rullade jag mest runt för att samla information till ingenjörerna. Det var väldigt svårt att få någon riktig känsla för bilen, och vi – och i princip alla andra – hade problem med elektroniken. Det är klart att det var lite frustrerande att inte få köra mer, men samtidigt har jag blivit van vid väldigt lite körtid från mina år i GP2 och ur den aspekten var det egentligen inget nytt.
Trots bekymren i Spanien – och trots att Ericssons förhållandevis lilla Caterham-team hörde till de hårdast drabbade efter att motorleverantören Renault upplevt stora tillförlitlighetsproblem – är ”Mackan” dock positiv till det nya reglementet.
– Det är helt rätt för Formel 1 att gå den här vägen, fortsatte Marcus. F1 ska ligga i framkant för all utveckling som kan gynna bilindustrin, och med den teknik som används i år tar man ett steg i rätt riktning. Alla får börja från en ny sida, och det ger dessutom oss mindre team en bättre chans att eventuellt kunna utmana lite högre upp i resultatlistan och att överraska.
Som ett resultat av de nya reglerna har också minimivikten i F1-bilarna höjts från 642 till 691 kg inför 2014; något som inneburit en hel del tid på gymmet – och en striktare diet – för den i sammanhanget storväxte svensken (se honom med egna ögon så förstår du snabbt själva andemeningen i begreppet “allt är relativt”).
– Vikten är definitivt lite av ett problem för mig den här säsongen, sade Kumla-sonen. Alla team har problem att komma ner till minimivikten, och då är varje kilo väldigt viktigt. Jag är 1.80 lång och då är det inte enkelt att vara lika lätt som någon som är 1.67. Jag måste tänka på vad jag äter och det blir en hel del tid på gymmet, men jag har en personlig tränare – Alex – som kommer att vara med mig på alla race och jag tror att vi överlag har hittat ett ganska perfekt upplägg.
Teamkamrat under debutsäsongen blir den mer rutinerade – och spektakuläre – Kamui Kobayashi, som återvänder till Formel 1 efter ett år i sportbilsracing för Ferrari.
– Det är perfekt att han kommer in, fortsatte Ericsson. Han är erfaren och har gjort bra resultat; varit på pallen i en Sauber-bil som inte var den bästa. Jag ska försöka lära mig så mycket som möjligt av honom, och i ett litet team är det extra viktigt att man drar åt samma håll. Han är den jag måste slå och vi kommer aldrig att bli bästa vänner, men samtidigt gäller det att jobba ihop och se till att utveckla bilen på ett så bra sätt som möjligt.
På frågan om vilka förväntningar han har inför den stundande säsongen är Ericsson pragmatisk. Caterham slutade under 2013 på 11:e och sista plats i konstruktörsmästerskapet – och i år är det svårare än någonsin att förutse hur formboken kommer att se ut.
– Vi är ett av de minsta stallen med minst resurser, men samtidigt kommer vi förstås att jobba stenhårt för att klättra uppåt på rankingstegen, fortsätter Ericsson. Ingen av oss vet vart vi står – det är det ärliga svaret – och det gör det väldigt svårt att ha någon uttalad målsättning. Vårt första mål måste vara att slå Marussia, som kom näst sist i fjol, och sedan får vi helt enkelt ta det steg för steg.
För Marcus Ericsson markerar F1-premiären i Melbourne en dröm som går i uppfyllelse, men han passar samtidigt på att rikta en varning – mot sig själv.
– Det kommer nog att kännas lite overkligt att köra mot några av sina idoler; flera av dem var ju i F1 medan jag fortfarande körde gokart, påpekade Marcus. Jag har väl kört mot ungefär hälften av grabbarna i de mindre klasserna – jag kommer särskilt bra överens med Daniel Ricciardo – men det gäller att inte slå sig till ro. Om jag skulle vara nöjd med att bara ha tagit mig hit kommer jag förmodligen att åka ut lika snabbt som jag kom in. Jag vill vara i Formel 1 under många år framöver, och då gäller det att ge 110 % i alla lägen.
En och en halv månad återstår till lamporna slocknar vid premiären i Albert Park – och Ericsson har hittills alltså inte kört mer än en handfull varv i sin Caterham. Två separata fyrdagstester väntar i Bahrain i slutet av februari, men vid sidan av det är förberedelserna inför säsongsstarten helt vigda åt den virtuella verkligheten.
– Idag har alla F1-team väldigt bra simulatorer, och i takt med att testbegränsningarna har blivit alltmer strikta har sådana alternativ också blivit allt viktigare, förklarade Ericsson. En simulator kommer aldrig att bli samma sak som en riktig bil, men känslan är faktiskt ganska realistisk. Man kan träna på olika banor – för min del blir till exempel premiären i Melbourne något helt nytt – och man får en känsla för vart alla knappar på ratten sitter. Det är ett väldigt bra verktyg.
23 år – så länge har Sverige väntat på en förare i motorsportens kungaklass. Senast det begav sig – sommaren 1991 – var det Stefan ”Lill-Lövis” Johansson som satt i sittbrunnen.
– Jag har inte pratat med Stefan, men han har skickat ett sms, avslutade Ericsson. 23 år är en väldigt lång tid. Det är skönt att vi är tillbaka.
Det är bara att hålla med.
Vill du se Marcus Ericsson och resten av F1-gänget LIVE? Boka din resa idag!